Arbete och bön i Kårböle, sällan fritid – Bök i Kårböle
Fritid tycks nog ha varit ett rätt okänt begrepp förr i tiden i Kårböle. Barnen uppmuntrades till flit och arbete. Lättja såg man inte på med blida ögon. Att sitta på skolbänken kunde uppfattas som bortkastad tid, när det fanns hur mycket arbete som helst på gårdarna att utföra. Från ung ålder deltog barnen i alla gårdens arbeten så fort man klarade av dem. Barnen fick ändå leka och ha roligt. Lekarna hittade barnen själva på. Leksakerna tillverkades hemma; bilar i trä åt pojkarna och trasdockor åt flickorna.
Av kottar kunde kossor och hästar konstrueras.
Vänskap värderades högt och minnesalbum skaffades åt flickorna. Pojkarna kunde nog också plita ner någon vers i sin systers minnesalbum.
I Bertha Sundholms minnesalbum kan man läsa en vers daterad: Kårböle 18.7.1895
Det ligger mycken vikt uti de orden: Gör glad din plikt så blir du säll på jorden, undertecknad av Jenny Lindeberg.
En annan dikt som uppmanar till arbete och bön, i samma album, skriven av Emilia Eklund lyder:
Allt mörker flyr, allt ont går över,
för den som Herrens vägar går
Han får av Gud vad han behöver.
Blott rätta medlet han förstår.
Och medlet efter gammalt rön.
Det heter Arbete och Bön.
Emilia har streckat under orden Arbete och Bön.
Sommarlovet från skolan varade ju förr i tre hela långa månader och mellan alla sysslorna i hemmet hann man leka med syskonen och katten och ta sig ett dopp i Rutiån.
Så länge det fanns boskap på gårdarna deltog barnen i att bära vatten åt korna, kalvarna och hästarna. Pumpar gjorde arbetet lättare, På Kopparnäs, gården invid Kopparberget ( Gruvsta) måste barnen kunna räkna till hundra. Så många gånger behövde pumpskaftet föras fram och åter dagligen för att få tunnan fylld innan värdinnan gick till ladugården för att se till korna. Sommartid deltog barnen i trädgårdsarbetet och rensandet. Långa rader med morötter, lök , dill och persilja skulle rensas. Alla dagar behövde husfolket få mat och barnen skalade potatis och diskade från unga år. En gång i veckan bakades bulle och matbröd.Sensommaren fylldes av bär- och äppelplockning. Den som vågade hoppa på tuvorna i Rutiån kunde få kannan full med tranbär. Syltandet och saftandet och alla ättiksinläggningarna innebar många steg mellan spisen, källaren och skafferiet.
Skördetiden var arbetsfylld. Till de roligare sysslorna för barnen hörde trampandet på hölasset och i ladan.
Att få rulla slipstenen då liarna och yxorna skulle vässas tyckte barnen var roligt.
I Rutiån fanns ett ställe som kallades göle, en större öppen vattenansamling där man kunde simma och tvätta mattor. Vintertid sågades isflak från samma öppning. Isen fördes med häst och släde till iskällaren på Abrams, för att kunna kyla ner mjölk och andra livsmedel när det blev varmt. Isflaken täcktes var för sig med sågspån för att förhindra dem att smälta.
På Pilslätt cyklade barnen iväg, då dagens sysslor tillät, på egen hand till pölen i Britas, där man kunde simma. Den som kunde. Ingen övervakning då den tiden. Ungarna tog hand om varandra.
Vintertid hade man paus från jordbruks- och trädgårdsarbetet, Men djuren måste skötas. Vatten och ved bars in året om. Till de största nöjena vintertid hörde skidandet. Många var riktigt duktiga och i anslutning till ungdomsföreningen ordnades skidtävlingar. Att åka med kälkar på den glittrande skaren i solsken var en fantastisk upplevelse. Samkvämen och sommar- och julfesterna på ungdomslokalen Håkansberg var efterlängtade som omväxling till allt arbete.
Astrid Nurmivaara