Balansen mellan det sociala och privata – Bök i Kårböle
Jag är uppvuxen med föräldrar som visade mig behovet av att vara både social och engagerad i samhället och i det sociala livet och att vara tillbakadragen i ensamhet. Första delen av mitt liv var jag den sociala och aktiva. Behovet fanns i och med att vi flyttat med familjen till ett område och en stad, Helsingfors där vi inte kände så många människor. Kårböle Gille blev en viktig inkörsport till den sociala gemenskapen, redan innan barnen gick i skolan. När man har småbarn är det lätt att få kontakt med andra vuxna och det var ett trevligt gäng med föräldrar i Kårböle. Vi hade fester och rolig samvaro via gillet och Hem och Skola föreningen. Kårböle Gille ordnade eftermiddagsklubbar för våra barn, vilket betydde att de inte var tvungna att vara så mycket ensamma hemma efter skolan.
Ännu idag finns den verksamheten kvar. Innehållet har varit relaterat till sport, drama, ordkonst, tjejgrupper mm. och det är mycket uppskattat av både barn och föräldrar. Vår fråga är idag att hur hitta föräldrar som har tid och lust att engagera sig i vår förening? En social verksamhet behöver alltid förnya sig och det sker via nya medlemmar som för in nya idéer och visioner. Kårböle Gille har alltid involverat människor i alla åldrar, fastän tyngdpukten har varit på barn och unga.
Behovet av att vara ensam har ökat för mig under de senare åren. Barnen är utflugna och det finns mycket mera tid att använda. Att vara mera tillbakadragen känns naturligt, vilket inte betyder socialt isolerad, men ändå mer introvert än extrovert. Kanske jag har hittat en ny sida i mig som jag inte var medveten om. Kanske har jag ordnat så många tillfällen att jag mist inspirationen att vara aktiv. Kanske jag nu är mera en resursperson, som man kan ta till när det behövs.
Vi borde bättre se sociala gemenskapers naturliga cykler, för att alla skall kunna känna sig inkluderade. Alla kanske inte vill eller orkar vara så aktiv hela tiden, men kan hitta sin egen roll i helheten ifall det finns utrymme för olika modeller. Kanske det uppstår en ny form av kollektiv individualist i framtiden, som naturligt rör sig på sitt eget individuella sätt i gruppen. Ifall det finns frihet i våra sociala föreningar och gemenskaper att själv definera sitt engagemang utifrån livsbehoven, så blir de mera livskraftiga.
Den sociala gemenskapen påverkar vår livskraft på både gott och ont. Ifall det börjar kännas mera som krav än inspiration att vara aktiv, så betyder det att det kanske inte finns en tillräcklig bred medlemsbas. Föreningsverksamhet idag betyder något annat än det var för över 50 år sedan när många föreningar grundades. Därför behöver vi vara lyhörda till medlemmarnas behov och åsikter. Livskraftiga grupper är villiga att ta debatt om både sina syften och visioner. Barnens och de ungas välmående är ett viktigt syfte som behöver alla möjliga alternativ, inte bara elitsport med hårt tränande. Utövandet av konst ger värdefulla extra upplevelser som sätter positiva spår. Det är jag glad över att Kårböle Gille kan erbjuda våra barn i Kårböle.
Harriet Fagerholm
Kårböle Gille r.f